Att föda upp yngel

När man så äntligen lyckats få till en lek och rommen kläckts är det fortfarande för tidigt att ropa hej. För att underlätta för ungarna bör man den första tiden de är frisimmande ha en svag lampa tänd dygnet runt. Fungerar allt som det ska äter de harmoniskt (för vanliga problem se speciellt kapitel) från föräldrarnas kroppssidor och föräldrarna turas om att ha dem. Man bör emellertid, för att få en snabb tillväxt, så snart som möjligt vänja ungarna vid att börja äta annan mat. Lämpligt är att börja med artemia eller djupfrysta bosmider. Man kan normalt börja med små mängder 1-2 veckan de är frisimmande och successivt öka mängden. Om inte ungarna äter på föräldrarna så de får sår, är det en fördel att de får gå kvar med föräldrarna 6-8 veckor. Därefter fiskar man ut föräldrarna och låter dem vila och äta upp sig. De behöver det.

En diskushona med ca 3-4 veckor gamla yngel.

Så fort ungarna "stabiliserat sig" efter 1-2 veckor påbörjas små vattenbyten. Under 1 månads period stegras mängden vatten som byts i takt med att fodermängden ökar. Successivt kommer man in i ett schema som innebär att dag 1 sugs skräp upp och lite nytt vatten tillsätts. Dag 2 sugs skräp och 1/3-2/3 av vattnet upp och ersätts med nytt. Det exakta genomförandet får man prova sig fram till.

En vildfångad hane korsad med en vanlig diskushona.

För att ungarna ska tillväxa snabbt behöver de mat 6-10 ggr om dagen. Ett enkelt sätt att lösa detta på är att använda foderautomat. Man vänjer tidigt in fiskarna vid ett finfördelat torrfoder och sen ges det med hjälp av automaten ett antal ggr per dag när man själv arbetar eller har annat för sig. Morgon och kväll kan man sen utfodra med fruset finrivet hemgjort foder och/eller olika djupfrysta foder i lämplig storlek.

Om man får problem med ungarna så att de inte växer eller börjar dö kan man misstänka angrepp av gälparasiter eller inälvsparasiter.

Sex veckor gamla yngel utav en korsning mellan vildfångad "manacapuru" och skyblue.

Om ungarna är under 2 månader när man råkar ut för detta problem skall man alltid överväga om det är meningsfullt att ta till mediciner. Det kan vara bättre att börja om från början för om angreppet pågått en tid kan det leda till att diskusen stannar i tillväxten trots medicinering. Risk finns då för att de aldrig når full storlek. Framförallt gäller detta vid inälvsparasiter.

Om man bestämt sig för att behandla mot angreppet är det viktigt att snabbt ställa diagnos och komma igång med behandlingen (se avsnittet om sjukdomsdiagnos), annars kan man snabbt förlora stora delar av kullen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *