Förspel och lek

En diskus blir könsmogen vid ca 1 års ålder, ibland lite tidigare, ibland lite senare. Hanar har en tendens att bli könsmogna lite senare än honor. När de väl börjat bli könsmogna kan de börja leka.

Leken består av 3 faser: inledande uppvaktning, uppvaktning och själva leken med äggläggning och befruktning

Den inledande uppvaktningen är en sorts förspel där fiskarna försöker imponera på varandra och blir starkare i färg. Dessutom testar de varandras fysik och uthållighet genom att "klappa till" varandra med stjärten, munhuggas m.m.

Om det finns något lämpligt underlag att lägga rommen på, leksubstrat, kommer någon av fiskarna, eller två fiskar som håller ihop, att lägga beslag på det som sitt territorium och också börja putsa lite på det. Putsa innebär att fiskarna med munnen plockar bort småpartiklar och smuts från den plats de valt. Ibland sker detta beteende före själva uppvaktningen men oftast efter nedanstående uppvaktningsprocedurer.

Det är inte ovanligt att diskus leker i sällskapsakvarium. I detta fallet så har diskusen valt en sten som är lite udda.

Därefter vidtar själva uppvaktningen, som till att börja med består av att fiskarna spänner upp sig för varandra, ofta stående parallellt, och munhuggs lite. I nästa skede vibrerar de i kroppen för att så småningom gå över till att simma mot varandra och buga. Bugningen tillgår så att när de närmar sig varandra lyfter de huvudet uppåt och när de passerar varandra vinklar de huvudena ungefär lika mycket nedåt. Skeendena behöver inte vara klart åtskilda utan kan blandas.

När det bugande beteendet inletts brukar äggläggningen vara ett faktum inom ett dygn. Någon gång under denna process börjar också honans äggläggningsrör komma fram ur kroppen. Det är några mm långt och syns tydligt.

Yngel brukar ha svårt att hitta till kroppen på pigeonsorter. Vid frisimmandet sänker man vattenvolymen till 1/3 och stänger av alla pumpar. Sedan höjer man sakta vattenvolymen med det gamla vattnet tills alla yngel har hittat rätt. Svarta objekt måste även dessa plockas ur akvariet.

Honan simmar med buken tryckt mot leksubstratet , men egentligen är det genitalpapillen (äggläggningsröret) som hon försiktigt stryker mot underlaget. Hon lägger romkornen i oregelbundna rader och simmar nedifrån och upp. Fungerar samspelet bra mellan parterna följer hanen efter och befruktar så fort hon lagt en rad. Själva äggläggningen tar ca en timma och sker som regel alltid under sen eftermiddag eller kväll. Efter avslutad äggläggning sköter och passar föräldrarna rommen. De fläktar friskt vatten över rommen och ofta försöker de också plocka bort ej befruktade eller mögliga romkorn. Ett friskt befruktat romkorn är gulvitt till bärnstensfärgat och till att börja med klart.

Diskusens form och utseende förändras med stigande ålder. Den vänstra delen ovan visar diskusen vid en ålder av ca 1 år och den högra delen när fisken är ca 3 år gammal.

Äggen kläcks efter 50-72 timmar. När de kläckts flyttar som regel föräldrarna de hängande ynglen till en ny plats på leksubstratet. På så sätt minskas förmodligen risken för infektioner m.m. eftersom flyttningen i praktiken innebär att de kommer bort från defekta okläckta och svampangripna romkorn. De hänger nu, fästa vid leksubstratet, och "viftar" med stjärtfenorna i ytterligare ca 50- 72 timmar. Därefter blir de frisimmande och börjar äta från föräldrarnas sidor. De första ungarna som försöker simma iväg från leksubstratet fångas snabbt in av föräldrarna. De tar ungarna i munnen och "spottar" tillbaka dem på underlaget. Till slut är det så många ungar som simmar iväg att det blir för mycket för föräldrarna. Då ger de upp och låter ungarna simma runt dem och de får äta på föräldrarnas kroppssidor.

Föräldrarna har mörknat i kroppen, ofta med ljusare huvud, och på vissa fiskar syns det att det bildas stora mängder hudsekret, men på andra syns det inte alls. Ungarna får fullt tillräcklig näring från föräldrarnas kroppssidor men efter ca en vecka kan man börja tilläggsfodra med nykläckt artemia. Till att börja med i små mängder, som man med hjälp av ett rör eller dylikt ser till att det hamnar mitt i yngelsvärmen. De lär sig kvickt och det tar som regel inte många dagar innan alla ungarna äter glupskt. Nu börjar den stora utmaningen att ständigt förse dem med mat och samtidigt undvika faror som t.ex. parasitangrepp.

Trots att allt ser ok ut kan dock resultatet i form av ungar utebli. Låt paret försöka en 5-6 ggr innan du ger upp och byter ut ena partnern. Misslyckandet kan bero på att de är nybörjare eller inte ens helt könsmogna. Hanar behöver oftast längre tid än honor för att bli könsmogna. I övrigt se även avsnittet om vanliga problem.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *