Inköp av filter

Hur väl man kommer att lyckas med sitt diskusakvarium kretsar mycket runt vilken akvariepump/filter man väljer om man inte går på linjen med ett växtakvarium. Innan du köper pumpen bör du sätta dig in i följande två begrepp och förstå dem bra.

  • ”Nitrifikationsprocessen i ett filter”
  • ”Nystartade akvariesyndromet”

Spendera lite tid att söka på hemsidor och läsa olika akvarieböcker. Det betalar sig i längden att känna till hur ditt filter och akvarium fungerar. Innan man skaffar sitt filter bör man tagit reda på sakar som:

  • Hur stort är mitt akvarium?
  • Vad skall jag ha akvariet till? (sällskap, odling, etc.)
  • Hur mycket växter har jag?
  • Har jag grus eller inte i tanken?
  • Fiskar; hur många, stora, små?
  • Hur ofta kommer jag att mata?
  • Vad kommer jag att mata med?
  • Hur ofta kommer jag att byta vatten? Vad ärlig mot dig själv, inte det tänkta antalet vattenbyten utan hur ofta byter du verkligen vatten.

Vet du om dessa punkter ovan blir det mycket lättare när du skall ställa frågor om pumpar till zooägaren eller till någon över Internet.

Vet du om dessa punkter ovan blir det mycket lättare när du skall ställa frågor om pumpar till zooägaren eller till någon över Internet.

Alla akvariefilter bygger på mer eller mindre samma princip. Man har ett filtermaterial och igenom filtermaterialet strömmar vatten. Det som driver vattnet igenom filtermaterialet är pumpen. Vad har de olika delarna för uppgift?

Biologiskt filter
Filtermaterial: Att skapa en bra levnadsmiljö för de bakterier som finns i filtret så att de så effektivt som möjligt omvandlar farliga ämnen till mindre farliga ämnen för fisken. Motorn: Att vattnet passerar med en lagom hastighet igenom filtret.
Mekaniska filter
Filtermaterial: Att så effektivt som möjligt samla upp lösa partiklar i vattnet. Motorn: Tillräckligt kraftfull så att filtermaterialet inte kloggar igen.

Som du säkert förstått så är filtermaterialet hjärtat i systemet, inte pumpen som många akvarister tycks tro. Cirkulationsfilters uppgift däremot är att cirkulera vatten så kraftigt som möjligt. Vissa fiskarter vill ha vatten som är kraftigt strömmande. Men nu snackar vi diskus, inte vissa typer av malar etc.

Nu får det inte gå till överdrift detta med pumpen. Pumpen har även en annan viktig uppgift och det är att se till att man får en virvel i tanken så att allt vatten cirkulerar runt i tanken och in i filtret. En lösning kan vara att skaffa två filter i varje hörn av akvariet.

Hur effektivt ett filter blir beror delvis på hur effektivt filtermaterial man har men även en annan faktor spelar roll och det är hur mycket syre som finns tillgängligt för bakterierna i filtermaterialet. Tänk er en bäck i fjällen till skillnad mot en illaluktande göl. Samma sak försöker man eftersträva i filter. Man försöker låta vattnet droppa över filtermaterialet, eller bygger en intervallfunktion så att filtermaterialet är växelvis under vatten och över vattnet. Allt för att öka tillgängligheten av syre för bakterierna.

Populärt brukar man kalla filter som fungerar med intervall eller där vatten droppar över filtermaterialet för namn som våt/torra, intervall, droppfilter etc. I denna typ av filter skall nedbrytningen vara bättre och snabbare än i den vanliga typen av filter. Om så är fallet får du som läsare prova dig fram till själv. Jag har dock själv haft goda resultat med intervallfilter och droppfilter. Har du pengar över köp då gärna ett intervallfilter snarare än ett vanligt ytterfilter.

Utformningen av själva filtret spelar även stor roll. Vad man vill är att när vattnet passerar in i filtret så skall det utnyttja så stor del utav ytan som möjligt. Moderna ytterfilter är oftast redan bra utformade för att man skall få ett bra utnyttjande utav filtermaterialet under förutsättningar att man fyller upp filtret med den typ av filtermaterial som pumptillverkaren rekommenderar. Bygger man filtret själv med exempelvis en filtermatta eller droppfilter brukar en utav de svåra detaljerna vara att få till att hela ytan i filtermaterialet utnyttjas.

Jag kommer att ägna ett helt kapitel åt filtermaterial senare så vi lämnar det hela tillfälligt för att tala om vilka sorters filter det finns på marknaden. Denna beskrivning är inte på något sätt komplett utan snarare en återspegling på de filter jag har testat. Mina synpunkter om hur bra filtren är bör tolkas som subjektiva och är baserade på mina och kompisars tester. Alltså inga vetenskapliga rön eller lab-tester. En praktisk vinkel alltså.

Skumfilter

Små skumfilter kan vara lämpliga att använda i 100 liters lekakvarium, eller som stöd till ordinarie ytterfilter. Jag skulle inte rekommendera att använda skumfilter som huvudrening. Om man börjar med ett skumfilter i ett lekakvarium får man ofta komplettera det senare med ett ytterfilter eller stora vattenbyten när ynglen växer.

Titta på skumfiltrets filtermaterial. Är ytan stor? Är materialet tätt eller löst. Man kan nästan känna på filtermaterialet vad det har för kvalitet. Känns det sladdrigt etc. Man ser det oftast efter 1år i akvariet då blir filtermaterialet sladdrigt å faller sönder i små bitar. Motorn på ett skumfilter är luften, hur ser det ut etc. Var alltid lite frågande till antalet liter som filtret skall klara; står det 250 liter så är kanske 100 liter mera rimligt.

Luftdrivna småfilter

Ett luftdrivet litet filter skall definitivt inte klassas som ett huvudfilter till ett stort 150 liters akvarium. Om man tittar på hur stor filteryta man får rum med i detta lilla filter inser man snart att det är på tok för litet. Det kan dock vara lämpligt till att använd för zeolite eller torv. Ett bra stödfilter för en odlare helt enkelt.

Jag har varit hemma hos vissa odlare som bara har denna typ av filter. Som filtermaterial så har de vanligt grus. De använder då detta filtret till att få lite genomströmning och luftning av vattnet. Inget annat. Vattenkvaliteten håller man ordning på med stora vattenbyten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *