Mix

Att tillverka sitt eget diskusfoder är inte särskilt svårt och ofta det billigaste alternativet. För att tillverka diskusfoder behöver man en kniv, matmixer (eller en matkvarn) och bra råvaror.

Att enbart använda oxhjärta i fiskmaten är inte bra. Var noga med att skära bort alla senor och fettbitar i hjärtat.

När man väljer vilka ingredienser man skall ha i fodret är det viktigt att tänka på att få en bra balans mellan de olika näringsämnena.

De olika näringsämnen som man har i ett diskusfoder är proteiner, kolhydrater och ballastämnen och övriga näringsämnen.

När man är klar med hjärtat maler man det till en färs som kan användas när man blandar sitt foder.

En vanlig och ur tillväxthänseende kanske den mest effektiva proteinkällan som är bra att använda i ett diskusfoder är oxhjärta. Mycket viktigt är att man rengör hjärtat från alla senor så man får 100 % rent hjärta kvar. Hjärtat maler eller mixar man sedan till en färs. Hjärta används helst till diskus över 4 cm eftersom hjärta har en förmåga att belasta akvariet så mycket att man lätt får dåligt vatten vilket diskusyngel är mycket känsliga för.

Även fisk är en bra proteinkälla. Det är viktigt att fisken är färsk men den kan också vara fryst. Lämplig fisk är t.ex. lax, makrill, torsk. Noga är att man rensar hela fisken väl så man inte får några små benbitar som kan fastna i strupen på diskusarna.

Den färdiga smeten blandar man sedan ihop med gelatin som får stelna ett dygn i kylskåpet.

Räkor är också proteinrika och kan med fördel användas som diskusfoder. Till yngre diskusar använder man sig av enbart "köttet" på räkan och till lite större diskus (över 4 cm) kan man använda hela räkan med skal. Det som är bra med räkor är att om man tar hela räkor med skal håller de diskusmagen i trim och det belastar inte vattnet så hårt.

En annan värdefull proteinkälla är ägg. Det har dock en tendens att belasta vattnet.

Den färdigstelnade maten kan man sedan försegla i lufttäta plastpåsar. På detta sätt håller sig sedan maten upp till 6 månader i frysen.

För den som inte orkar rensa oxhjärta eller liknande så kan man ersätta detta, åtminstone delvis, med laxfoder som är mycket proteinrikt men också innehåller andra viktiga näringsämnen. Skaffa ett laxfoder med en liten kornstorlek. Gärna under 1 mm.

Om man planerar att göra ett foder så skall 40 % av vikten bestå av proteiner. Blanda de olika ingredienserna så att du hittar en formel som passar dig. Exempelvis 20 % fisk och 20% hjärta, eller 30% räkor och 10% hjärta.

Den andra delen i ett foder är kolhydraterna och ballastämnena. Ballastämnena består till stor del av viktiga fibrer. Fibrerna bidrar till att hålla igång magen och det motverkar magproblem.

Den viktigaste när man blandar de olika kolhydraterna och ballastämnena är att man väl blandar de olika delarna som morötter, spenat, kål, paprika, havre, banan och persilja så fisken får i sig lite av varje. Den totala andelen skall uppgå till 55% av vikten.

Den sista fast dock lika viktiga delen av fodret är vitaminerna. Samma vitaminer som man kan köpa till människor går bra att använda till diskusfodret. En dagsranson per kilo mat är ett bra mått att gå efter när man ska tillsätta vitaminer i sitt foder.

Det kan även vara bra att tillsätta mineraler i fodret. Det finns flera bra tillsatser att köpa i akvarieaffären eller om man vill komma undan billigare i en vanlig hälsokostaffär. Tillsätt även här en dagsranson per ett kilo mat.

Spårelement går även de att köpa antingen i zooaffär eller i hälsokostaffären.

Två ämnen som har visat sig fungera bra i diskusfoder, om man använder det i måttliga mängder, är spirulina och astaxanthin. Ett gram per kilo mat är ett bra riktmärke.

Vitlök i fodret har två fördelar. Det hjälper till att binda vitaminer i fodret och det ger naturligt skydd mot bl.a. nematoder. Lämplig mängd är 5 g vitlök/kg foder.

När man har skapat sig sitt egna recept börjar jobbet att mixa allt till en stor smet. När man är klar med smeten blandar man i gelatin blad i smeten och därefter häller man upp maten i engångsplastmuggar. Muggarna fryses och när det är dags att fodra tar man bort plastmuggen och river maten i lämplig storlek och ger till diskusarna.

Tabellen nedan är en sammanställning av olika råvaror man kan använda sig av.(Omarbetad efter Penang discus och Gesunde Diskus). Procentsatsen är den totala viktandelen man bör ha från varje grupp. (Samman nivåer framgår på torrfoderförpackningars innehållsbeskrivning.)

Protein % Kolhydrater och ballast ämnen % Övriga ämnen %
Kalkon Hjärta 40-50 Morötter 45-55 Vitaminer 5
Gris Hjärta Spenat Mineraler
Oxhjärta Kål Spårelement
Laxfoder Paprika Spirulina
Lax Havre Vitlök
Ägg Banan Astaxanthin
Räkor Persilja Betakaroten

Tabellen fungerar på följande sätt. Man tar en sådan mängd av de olika råvarorna ovan att de utgör angiven andel av det foder man tänkt tillverka. Ett yngelfoder kan t.ex. se ut på följande sätt:

Räkor utan skal 20%  
Lax 20% 40 % Protein
Morötter 30%  
Persilja 25% 55% Kolhydrater
Vitakraft 3%  
Vitlök 1%  
Spirulina 1% 5% Övriga ämnen

Ett foder som är lämpligt för snabb tillväxt men som belastar vattnet lite mer kan sammanställas på följande sätt: Kräver mycket vattenbyten och lite större fiskar ( > 4 cm).)

Räkor utan skal 10%  
Oxhjärta 30% 40 % Protein
Morötter 30%  
Persilja 25% 55% Kolhydrater
Vitakraft 3%  
Vitlök 1%  
Spirulina 1% 5% Övriga ämnen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *