Sjukdomar

Man kan tycka att det är märkligt att "helt" friska fiskar plötsligt blir sjuka trots att man inte fört in några nya fiskar som kan ha haft någon sjukdomsalstrare (patogen) med sig. Vad är det som kan göra fiskarna sjuka och var kommer det ifrån? Grovt indelat kan man säga att det finns tre huvudorsaker till att fiskarna kan må dåligt -brister i vattenmiljön - sjukdomsalstrare -bristsjukdomar (se foderavsnittet).

Denna fisk har ett troligt sjukdomsangrepp. Till följd av detta blir fisken mager och smal över nacken, fenor tillbakabildas. När det har gått så långt som på denna fisk är nästan allt hopp ute om att kunna rädda fisken.

Vattenmiljö: Diskusfisken kan växa och utvecklas till en frisk och vital fisk inom ett ganska brett intervall av vattenvärden, som nämnts tidigare.

Vattnets surhetsgrad pH kan t.ex. ligga inom intervallet 4.5-8 utan några problem. Temperaturen kan ligga mellan 28 och 32 grader. Vattnets hårdhet mätt i dH mellan 1-12 och vattnets ledningstal kan vara minst upp till 300 microS.

Några av dessa variabler kan dock påverka andra vattenvärden. Går pH över 7 kan kväveföreningar som är giftiga för fisken frigöras. I värsta fall dör fisken. Gör man inte vattenbyten 1-2 ggr i veckan eller har ett mycket bra filter kan det därför som säkerhet vara bra att försöka hålla pH under 7 med hjälp av t.ex. lite torv.

Temperaturen påverkar vattnets syrehållande förmåga (eg. att lösa syre). Ju högre temperatur desto mindre syre kan vattnet innehålla. Det är värt att tänka på om man t.ex håller relativt många småfiskar i en liten tank vid hög temperatur.

Förutom dessa kopplingar mellan olika faktorer ska man alltid vara uppmärksam på större variationer i vattenmiljön. Stora och hastiga variationer i pH kan vara direkt dödliga medan andra variationer i vattenmiljön oftast leder till stress som i sin tur kan vara en utlösande faktor för ett angrepp av någon patogen. Ämnen lösta i vattnet kan också vara skadliga eller direkt giftiga för fiskarna.

Klor t.ex. som är mycket vanligt i svenska dricksvatten för att minska ev. bakterieväxt, irriterar och kan skada gälarna beroende på fiskens ålder och mängden klor i vattnet. En kraftig genomluftning och att vattnet får stå till sig eller att man fyller upp vatten genom att använda t.ex. en dusch gör att det mesta av kloret går bort i gasform. Om man har kloramin i kranvattnet går det endast bort om vattnet får stå i 5 dagar eller om man filtrerar vattnet över aktivt kol eller zeolit.

Exempel på ämnen som kan vara giftiga vid viss koncentration är koppar, vissa bekämpningsmedel om de kommer i vattnet eller om de finns i luften (t.ex. de mot ohyra på inomhusväxter) och bly. Även torrfoder för fisk kan bli giftigt om det står fuktigt så svamp får möjlighet att tillväxa i det. Då kan det nämligen bildas så kallade aflatoxin vilket är mycket giftigt och även om mängden inte skulle leda till att fiskarna dör skadas ofta de inre organen så att de inte läks. Detta leder givetvis till nedsatt tillväxt och dålig utveckling. Inblandning av medicinska preparat i hemmagjort foder med hjärta kan också ge upphov till giftbildning. Så är t.ex. fallet om man blandar preparatet masoten i ett foder med kött.

Sjukdomsalstrare

Sjukdomsalstrare finns i princip alltid i akvarierna. De kan komma in med nya fiskar, ligga latent hos befintlig fisk eller finnas i fodret osv. Sjukdomar orsakade av sjukdomsalstrare utlöses ofta av att fiskarna har blivit eller är stressade. Då försämras deras immunförsvar och det ger den angripande organismen en möjlighet att föröka sig. Några exempel på vad som kan stressa fiskarna är användning av ett nytt foder, förändringar i vattenmiljön, dålig vattenkvalitet, att fisken är hackkyckling, medicinering, förflyttning av fisk osv. Genom att motverka detta motverkar man även sjukdomar: För in ett nytt foder successivt, se till att filtret fungerar och temperatur och pH inte svänger hastigt, skapa gömställen för fiskarna, medicinera endast när det verkligen behövs, flytta inte fisk i onödan osv. Några olika huvudtyper av sjukdomsalstrare är - bakterier och virus : ger ofta ett mycket snabbt sjukdomsförlopp. Ju högre temperatur desto snabbare. Bakterier dödas normalt inte av djupfrysning det vill säga djupfryst foder blir inte bakteriefritt. -svamp: kan börja "långsamt men därefter i vissa fall snabbt döda fisken om svampen växer in i kroppen". -Parasiter: ger oftast ett långsammare sjukdomsförlopp. De vanligaste sjukdomsalstrarna på diskus förefaller vara olika varianter av parasiter på gälar och i matsmältningsapparaten. För närmare beskrivning av sjukdomsalstrare se diagnosavsnittet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *