Utfodra diskusen

Naturligt så är fiskar anpassade till olika sorters föda. En del fisksorter är foderspecialister medan andra är mer anpassade till en varierande föda. Det finns följande olika huvudgrupper

  • köttätare
  • allätare
  • växtätare
  • Köttätare - carnivora

    En renodlad fiskätare har en väldigt kort tarm. Dock är inte alla fiskar inom denna grupp endast fiskätare utan det är lika vanligt med fiskar som äter ryggradslösa djur. Denna fiskgrupp har oftast en större magsäck för att kunna få plats med större byten.

    Allätare - omnivora

    En allätande fisk har en tarm som är kortare än en växtätare men länge än en renodlad köttätare.

    Växtätare - herbivora

    Dessa fiskar är anpassade till att äta växter av olika slag. De har en väldigt lång tarm som är anpassade till att kunna smälta växtfodret. I denna grupp finns fiskar som äter enbart alger till enbart växter.

    Naturligt äter diskusen (enligt fishbase.org) plantmaterial, insekter och olika sorter maskar. Exempel är macrobrachium, chironomids, chaoborus, dero och "unspecified planktonic invertebrates" (vi har valt att behålla engelska namnen i brist på bra översättning).

    Diskusen är en kallblodigt djur, de är växelvarma, de har därför inte anpassats till att tillgodogöra sig fetter och proteiner från varmblodiga djur. Största delen fetterna och proteinerna passerar igenom tarmen ut i vattnet och förorenar detta. I vissa svåra fall kan även mat från varmblodiga djur leda till olika bristsjukdomar. Detta kända faktum har gjort att flera duktigt diskusprofiler numera tar avstånd från oxhjärta och andra icke "havsanpassade" matdelar i sitt foder.

    För att fiskarna ska kunna utvecklas väl är det nödvändigt att de får foder som innehåller alla väsentliga beståndsdelar. I den mån man använder torrfoder av kända fabrikat behöver man inte fundera på deras sammansättning.

    Köp dock inte större torrfoderförpackning än att den går åt på ett par månader. Flera viktiga näringsämnen bryts ner över tiden. Användning av gammalt torrfoder är en relativt vanlig orsak till bristsjukdomar.

    Ett enkelt sätt att ge sina fiskar extra vitaminer är att låta torrfoder suga upp en blandning av flytande vitaminer och vatten. Blanda så mycket vatten så att allt sugs upp av torrfodret utan att det bara blir en smet kvar.

    Tina allt frysfoder innan användning. Vid tinande av fryst foder placeras det i en plastpåse i ett glas med kallt vatten. Frys inte upp och tina foder gång på gång då det hela tiden blir sämre och sämre. Tvätta även dina egna händer efter du har använt frysfoder då du inte vet vad de fångas i för vatten.

    När du gör hemmagjort foder så gör inte mer än vad som går åt på en månad. Använd endast färska varor.

    När man matar diskus så matar man vad som äts upp inom 20 minuter. Man försöker att variera sitt foder, mata med torrfoder, levande, fryst etc. Annars är det risk för bristsjukdomar.

    Många diskusodlare är så inkörda på att bara använda oxhjärta så man glömmer av att det finns annat foder. Olika sorters "havsfoder", insekter och växtmateria bör även de vara en viktig del av kosten. Monotont matande leder oftast till bristsjukdomar som hål i huvudet och till yngel som växer dåligt och lätt blir sjuka.

    Den dagliga skötseln handlar om matning, kontroll av hälsotillstånd/läge i akvariet, kontroll av vattentemperatur samt kontroll av att filtret/filtrena fungerar. Vuxna fiskar matas 1-2 ggr per dag medan småfisk behöver mat kanske 6-10 ggr per dag. Se till att fiskarna äter upp inom en halvtimma.

    Vid daglig kontroll av fiskarna kontrollerar man till exempel att alla äter. De ska komma fram och verka hungriga när det är mat. Är de inte hungriga kan de vara drabbade av mag- eller gälparasiter. När de äter passar man på att leta efter eventuella prickar/fläckar/sår eller andra defekter/skador som kan behöva åtgärdas.

    Om man skall lyckas att få vildfångad Heckel att trivas i fångenskap krävs ett perfekt vatten och mycket bra mat. Denna vackra diskus är fotograferad hos Sven Fornbäck.

    Kontrollera också att båda gällocken öppnas och stängs när fiskarna andas och/eller om någon fisk gnider sig mot stenar och växter. Själva andningsfrekvensen stiger oftast när de äter men sedan ska den gå ner igen.

    Om något verkar onormalt så konsultera sjukdomsavsnittet.

    Vattenbyte är en förutsättning för att kunna hålla diskusfisk i god kondition. Det finns inga exakta gränser för när och hur mycket man bör byta men nedan följer ett kort resonemang och några tips.

    Det handlar egentligen om att hitta en bra balans mellan vattenvolym, fiskmängd, matmängd, filter/filterrengöring och vattenbyten. Ju bättre och fler (större volym) filter man har desto färre vattenbyten behövs.

    För fullvuxna fiskar räcker 1-2 vattenbyten per vecka. Bättre filter gör att man kanske kan byta 1 ggr per vecka eller 1 ggr per 2 veckor. Byt ca 1/3 av vattnet åt gången. Är man osäker är det vår erfarenhet att det är bättre att byta något för ofta än för sällan. Täta byten gör det dock svårt att hålla nere pH, om man eftersträvar det för att bl.a. motverka ammoniakuppbyggnad vid kraftig utfodring. I gengäld tar man, om man byter ofta, snabbt bort de kväveprodukter som kan omvandlas till ammoniak.

    Ungefär varannan månad kan man byta 2/3 av vattnet för att motverka att skadliga ämnen ansamlas. Med samma intervall, men inte samtidigt som ett stort vattenbyte eftersom man då tar bort för många nyttiga bakterier, kan det vara lämpligt att rengöra filtret. Vid filterrengöring är det en fördel om man kan tvätta/skölja filtermaterialet i det gamla akvarievattnet. Då bevarar man den befintliga värdefulla bakteriefloran.

    Vid uppdragning av ungfisk krävs oftast fler vattenbyten och daglig uppsugning av skräp. En modell kan vara att byta 1/3 - 2/3 varannan dag och däremellan suga upp skräp. Vid uppdragning av yngel som är känsligare kan man hålla nere vattenmängden man byter eftersom det är relativt små fodermängder som ges och den producerade avföringen är begränsad. Man bör dock se till att suga upp skräp dagligen och t.ex. byta upp till 1/3 av vattnet varannan dag när ynglen är runt 1 cm. Successivt ökas antalet vattenbyten efterhand som fisken växer. Detta är några huvudlinjer att utgå ifrån när man själv söker sig fram till lämpligt vattenbytesprogram utifrån sina egna förutsättningar.

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *